Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk
De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.
Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.
Samer, sverigefinnar, romer och tornedalingar en har en uttalad dag som de firar årligen och hissar en flagga som symboliserar dem. Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag eller flagga - men varje år uppmärksammar många Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november.
6 februari är Samernas nationaldag
Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firades första gången 1993 i samband med FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk. Datumet valdes av Samerådet för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Den firas idag över hela Sápmi och flera kommuner över hela landet har valt att hissa flaggan den här dagen. Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms, Norge (1986).
Redan 1986 antogs sameflaggan, med en cirkel som är symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten. Den officiella samiska nationalsången Sámi soga lávlla (Sameland främst av alla) blev. Det samiska folket lever i Norge, Finland, Ryssland och Sverige, och har ingen egen nationalstat.
Via denna länk kan du läsa mer om samerna.
24 februari är Sverigefinnarnas dag
Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari varje år sedan 2011. Detta för att hylla Carl Axel Gottlunds (1796-1875) födelsedag. Han var en finsk språkvetare, kulturpolitiker och etnolog som kämpade för Sverigefinnars rättigheter och levnadsvillkor. Han föddes och dog i Finland men spenderade tid i Sverige efter att ha vandrat i svenska finnmarken i Värmland under 1800-talet. Där fick han se befolkningens hårda förhållanden som de levde under, ett arbete som gav förbättringar.
Sedan 2014 har sverigefinnarna en egen officiell flagga med två kors i blått och gult på vit botten ritad av Andreas Ali Hietala-Jonasson. Den 30 mars 2014 blev flaggan sverigefinnarnas officiella symbol.
Läs mer om Sverigefinnarna via denna länk.
8 april är Romernas nationaldag är Samernas nationaldag
Romernas internationella dag, den 8 april, firas till minne av den första romska världskongressen som hölls i London i april 1971. Vid samma kongress fick den romska flaggan sitt nuvarande utseende. Det romska folket finns i världens alla kontinenter och Sverige är ett av de fyrtiotal länder där nationaldagen firas. Här har romerna levt under minst 500 år.
Språket kallas romani chib, men romska, romanes eller bara romani används också. Den romska nationalsången heter Gelem, gelem, som betyder: "Jag vandrade och vandrade".
För mer information, besök institutet för språk och folkminnen (Isof) via denna länk.
15 juli är Tornedalingarnas dag
Tornedalingarnas dag firas den 15 juli - och den gul, vita och blåa flaggan, Meänflaku, hissades för första gången på bron över Torne älv år 2007 (upphovsman Herbert Wirlöf). Färgerna symboliserar en sommarblå himmel, den gula solen samt de vintervita vidderna.
Tornedalingarnas språk heter meänkieli. En tornedaling är en person som bor eller härstammar från områden kring Torne älv och som kulturellt räknar sig som tornedaling. I Sverige talas meänkieli främst i Gällivare, Haparanda, Pajala, Kiruna och Övertorneå. Men många har också flyttat söderut ifrån de ursurungliga områderna och i dag bor det meänkielitalare över hela Sverige. De kallar sig tornedalingar, lantalaiset, eller kväner beroende på vilket område de kommer eller lever på.
Den judiska befolkningen
(Foto: Johan Jeppsson)
Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag eller flagga men varje år uppmärksammar många Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november. Menoran (se bild), är en sjuarmad ljusstake och en viktig symbol för judar runt om i världen.
Att vara jude har enligt Minoritet.se olika innebörd för olika individer. Även om många judar i Sverige lever sekulärt, så kan de judiska traditionerna vara viktiga och en del i ens identitet. Det handlar för många om en delad gemenskap, religion, historia och kulturarv att föra vidare.
Genom denna länk till Minoritet.se kan du läsa mer och judar i Sverige.
Mer information
Mer information på bland annat minoritetsspråken hittar du i de dokument som finns uppladdade under rubriken Länkar
Skurups kommun har antagit mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete rörande de fem nationella minoriteterna i Sverige.
Källor: Minoritet.se och i samarbete med Strängnäs kommun (Stangnas.se).
