Idag är avfall ett hett ämne, både globalt och lokalt. Människan har mer och mer upptäckt att hon inte kan leva hur som helst utan att det skapar konsekvenser så som miljöförstöring och sinande resurser. För att avfallshanteringen skall kunna styras i praktiken efter rådande åsikter har det tagits fram olika skrifter som beskriver hur man ska arbeta inom området.
Nedan följer en kort presentation av de skrifter som måste följas eller är vägledande för Sveriges avfallshantering. För att skapa en struktur i nedanstående presentation börjar vi globalt och avslutar lokalt.
EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG)
EU:s avfallsdirektiv infördes i svensk lagstiftning 2011. Avfallsdirektivet innebar en del viktiga förändringar som har införts i femtonde kapitlet i miljöbalken och i avfallsförordningen.
Miljöbalken (1998:808)
Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö.
Miljöbalken består av sju avdelningar, som innehåller 33 kapitel och ungefär 500 paragrafer. Till detta hör ett stort antal förordningar och föreskrifter, som har meddelats med stöd av bestämmelser i miljöbalken.
Avfallsförordningen (2011:927)
Avfallsförordningen är en förordning beslutad av regeringen och innehåller bestämmelser om avfall och avfallets hantering i Sverige. Notera att Avfallsförordningen är framtagen utifrån Miljöbalken.
Sveriges miljömål
Sveriges Riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Dessa mål anger vilka kvaliteter miljön ska ha det angivna målåret, vilket för de allra flesta målen är 2020. Syftet med målen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling.
Förutom miljömål finns även ett generationsmål som är ett inriktningsmål och lyder:
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
